توندوتیژی لە پەیوەندییە نزیکەکاندا – جۆرەکان، شێوازەکان و ڕێگای یارمەتی

ئەمە لە فیلمەکەدا دەگوترێت

زمانی قسەکردن: Svenska

Den här filmen handlar om våld i nära relationer – om vad det är, hur det kan börja och vart du kan vända dig. Den är till för dig som är utsatt, för dig som är orolig för någon, och för dig som vill förstå. Du är inte ensam. Och det finns hjälp. Kapitel 1. Vad är våld i nära relationer? En nära relation kan vara en partner, en före detta partner, en förälder, ett barn eller ett syskon. Våld i en nära relation betyder att någon som står dig nära skadar dig, skrämmer dig, kränker dig, eller tvingar dig att göra saker du inte vill. Det handlar inte bara om slag. Oftast börjar det med något annat. Kapitel 2. Våldet har många ansikten. Fysiskt våld är knuffar, slag, sparkar, eller att någon håller fast dig. Psykiskt våld är hot, kontroll och nedsättande ord. Att du ständigt kritiseras. Att du inte får träffa familj och vänner. Att någon bestämmer vad du får ha på dig, eller vem du får prata med. Sexuellt våld är att tvingas till sex, eller till sexuella handlingar du inte vill. Ekonomiskt våld är att inte få bestämma över dina egna pengar, att tvingas skriva på lån, eller att hållas beroende. Digitalt våld är att övervakas i mobilen, att få hotfulla meddelanden, eller att privata bilder sprids. Materiellt våld är att någon slår sönder dina saker, eller skadar ett husdjur, för att skrämma dig. Och latent våld är rädslan som alltid finns där. När du går på tå hemma för att inte göra någon arg. Det är också våld. Kapitel 3. Hedersrelaterat våld och förtryck. Ibland är det inte en person, utan familjen eller släkten, som begränsar ditt liv. Vem du får träffa. Vem du får gifta dig med. Hur du får klä dig. Om du får studera eller arbeta. När kontrollen upprätthålls med hot, våld eller utfrysning kallas det hedersrelaterat våld och förtryck. Det är förbjudet i Sverige, och det finns särskilt stöd för dig som lever så. Kapitel 4. Hur våldet smyger sig på. Våld i en relation börjar sällan med ett slag. Det börjar ofta med svartsjuka som ser ut som omtanke. Med små krav, som blir fler. Steg för steg blir ditt liv mindre. Vänner försvinner. Du börjar anpassa dig för att undvika bråk. Våldet växlar ofta med värme. Efter ett utbrott kommer ursäkter, presenter och löften. Hoppet om att det ska bli bättre håller dig kvar. Till slut kan du börja tro att det är ditt fel. Men det är det inte. Ingen förtjänar att bli slagen, hotad eller kontrollerad. Och det är aldrig för sent att söka hjälp, även om det har pågått länge. Kapitel 5. Barnen. Barn som ser eller hör våld hemma tar skada, även om de själva aldrig blir slagna. Sedan den 1 juli 2021 är det ett eget brott i Sverige att låta barn bevittna våld mellan närstående. Det kallas barnfridsbrott. Barnet räknas då som brottsoffer, med egna rättigheter. Barn och unga kan alltid själva ringa Bris på 116 111. Det är gratis, och de behöver inte säga vem de är. Kapitel 6. Vad säger lagen? Våld är förbjudet i Sverige. Även inom familjen. Även mot barn. Även mellan makar. Det spelar ingen roll var du kommer ifrån, vilken religion du har, eller om du är man eller kvinna. Alla har rätt till skydd. När du anmäler gör polisen förhör och dokumenterar skador. En åklagare leder utredningen. Polisen kan också göra en riskbedömning och hjälpa dig att få skydd, till exempel på ett skyddat boende. Kapitel 7. Vad kan du göra? Ett. Om det är fara just nu: ring 112. Två. Berätta för någon du litar på. En vän, en släkting, en lärare, en läkare. Det första samtalet är ofta det svåraste. Tre. Ring Kvinnofridslinjen på 116 016. Den är öppen dygnet runt, gratis, och syns inte på telefonräkningen. Du kan vara anonym, och du kan få tolk på ditt språk. Fyra. Kontakta socialtjänsten i din kommun. De har ansvar för att ge stöd till dig som är utsatt för våld, till exempel samtal, hjälp med ekonomin, eller ett skyddat boende. Fem. Anmäl till polisen på 114 14, eller besök en polisstation. Du behöver inte ha bestämt dig för något annat för att anmäla. Sex. Sök vård om du är skadad, och be att skadorna dokumenteras. Ring 1177 för råd. Kapitel 8. Om du är orolig för någon annan. Fråga. Lyssna. Döm inte. Säg att du finns kvar, även om personen inte är redo att lämna. Du kan också själv ringa Kvinnofridslinjen för råd om hur du kan hjälpa. Och du som märker att du själv kontrollerar, hotar eller skadar någon du älskar: det går att förändra. Välj att sluta är en telefonlinje för dig. Numret är 020-555 666. Du kan vara anonym. Kapitel 9. Fler kontakter. Brottsofferjouren, 116 006, ger gratis stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan. Rätt att välja, 020-57 70 70, är en stödlinje för dig som lever med hedersrelaterade regler och krav. Öppen dygnet runt, med möjlighet till tolk. Stödlinjen för män, 020-80 80 80, är öppen varje dag klockan 7–21. Om du behöver hjälp att förstå brev, boka tolk eller hitta rätt i Uppsala finns guider på kurdvf.se – på svenska, engelska, kurdiska och arabiska. Du är inte ensam. Det finns hjälp. Och det första steget kan vara ett enda samtal.

لە مەترسیی کتوپڕدا: تەلەفۆن بۆ 112 بکە. فیلمەکە زانیاریی گشتیی کۆمەڵەیەکی خۆبەخشە، نەک ڕاوێژی یاسایی. زانیارییەکانی پەیوەندی لەگەڵ ماڵپەڕی هەر ڕێکخراوێک پشکنران.